Joakim Ruist vid Göteborgs universitet har beräknat kostnaderna för de cirka 700 000 personer som invandrat till Sverige som flyktingar under de senaste decennierna fram till och med 2015.

Han har tagit fram en kalkyl för vad flyktingarna bidragit med i form av till exempel skatteinbetalningar och jämfört det med gruppens kostnader för skolgång, sjukvård, kriminalvård och liknande.

Joakim Ruist har kommit fram till att det sker en överföring av cirka 40 miljarder kronor årligen till flyktinginvandrare från resten av befolkningen.

Artikelbild

Statens kostnader för mottagande av ensamkommande asylsökande ungdomar minskar kraftigt enligt Migrationsverkets prognos.

I debatten talas det ofta om kostnader för olika bidrag till flyktingar. Enligt Joakim Ruist var kostnaderna för socialbidrag och etableringsersättning till flyktinginvandrare cirka 8 miljarder kronor under 2015. Han tycker det är fel att fokusera alltför mycket på bidragen.

– Större delen av de 40 miljarder som överförs till flyktinginvandrarna hänger samman med uteblivna skatteintäkter till följd av att de inte kommit i arbete. Vill man minska det beloppet gäller det att få ner arbetslösheten i gruppen. Det finns inte alls lika mycket pengar att hämta på att dra ner bidragen.

Joakim Ruist har tidigare publicerat en rapport om flyktinginvandringens kostnader baserad på siffror från 2007. Han arbetar nu med en liknande sammanställning, men med data från 2015.

Slutsatsen för såväl 2007 som 2015 är likartad: kostnaden motsvarar ungefär en procent av Sveriges BNP, bruttonationalprodukt.

Att enprocentsiffran ligger still beror enligt Joakim Ruist på att en del av dem som invandrade för flera år sedan har kommit i arbete under den tid som förflutit mellan 2007 och 2015.

De ensamkommande unga som sökte sig till Sverige under 2015 och 2016 har fått mycket uppmärksamhet, inte minst vad gäller de höga kostnaderna för mottagandet.

Joakim Ruist framhåller att utgifterna för asylprövningen av flyktingar sätts in under en kort period. Kostnaderna för asylprövningen är relativt sett större än individens kostnader i ett livstidsperspektiv, då många bidrar med skatteintäkter när de kommit i arbete.

Han tycker överhuvudtaget det är konstigt att gruppen ensamkommande ungdomar blivit så omdebatterad.

– Under några månader stod de för en stor del av inflödet av asylsökande men de utgör bara en liten del av det totala flyktingmottagandet. Ändå har den här gruppen bitit sig fast i folks medvetande.

– Om det inte anlänt så många ensamkommande under den här korta perioden tror jag inte att vi hade diskuterat de ensamkommande som kommit senare lika mycket som vi gör.