Varför behandlas prostatacancer annorlunda än bröstcancer? Varje år dör 2 400 män till följd av prostatacancer och majoriteten av dödsfallen hade kunnat undvikas om cancern upptäckts tidigare och behandlas. Ändå har Socialstyrelsen så sent som 2014 sagt nej till en allmän screening, likt mammografin, av alla 50-70-åriga män i Sverige. Nu finns det nya och bättre metoder och inom kort väntas ett nytt avgörande. Men det är inte säkert att det blir ja den här gången heller.

I Aftonbladet (5/2) skriver Richard Aschberg, själv drabbad av prostatacancer, om ”försenade diagnoser, slarv och slapphet när det gäller utreda Sveriges vanligaste cancerform”. Han skriver öppet subjektivt, men också efter möten med många andra drabbade, om direkta felbehandlingar och nonchalans mot oroliga män som hör av sig till vården. Den som vill ta ett PSA-prov får mest höra om riskerna.

I samma tidning (1/2) skriver också ett antal manliga debattörer ett upprop till Socialstyrelsen: Agera nu! De hänvisar till Stockholm 3-metoden, ett nytt enkelt test där man efter ett blodprov får mer precisa svar än av PSA-testet, vilket minskar risken för onödig oro och behandling av vad som sedan visar sig vara helt ofarliga tumörer. Stockholm 3 upptäcker aggressiv cancer tidigare och en allmän screening skulle enligt debattörerna rädda många liv.

Det var alltså överdiagnosticeringen med PSA-tester som låg bakom Socialstyrelsens bedömning 2014. Visst skulle liv kunna räddas, skrev man då. Men samtidigt skulle många tusen män få en diagnos på en sjukdom som inte behöver behandling. Biverkningar till följd av behandlingarna, en massa oro och stora sjukvårdsresurser ligger i den andra vågskålen. De nya metoderna gör att Socialstyrelsen på nytt ska ta ställning till om det vetenskapliga läget förändrats, och om allmän screening kan bli aktuell.

Det är inte självklart att det blir grönt ljus för masstester med Stockholm 3-metoden heller. En del forskare har varnat för överentusiasm, påpekat att diagnosticeringen blivit bättre men inte till den grad som man ibland påstår.

Prostatacancer är inte som bröstcancer och kräver andra överväganden. Uppenbart är att kunskaperna om prostatacancer måste förbättras, liksom vården och bemötandet av vad som blivit den vanligaste cancerformen i Sverige. Socialstyrelsen är den myndighet som är bäst skickad att göra dessa överväganden.

Den folkliga domen har dock redan fallit. Enligt Karolinska Institutet har 150 vårdgivare runt om i landet beställt Stockholm 3-testet och efterfrågan är betydligt större än så. Snart kan vem som helst göra ett test, om man med vem som helst menar alla som läser på och ser över sin hälsa i tid och som har 1 700 kronor på fickan. Detta, principen om en jämlik vård, ingår också i övervägandet som staten måste göra.